¶ Astrogation är vetenskapen om navigering i såväl reell rymd som hyper-rymd, både inom och mellan stjärnsystem.

Det är framförallt två huvuduppgifter som definierar begreppet astrogation: (1) fastställandet av en specifik position i tid och rum i reell rymd och (2) planeringen av ett säkert och tillförlitligt sätt att nå en viss destination genom reell- och/eller hyper-rymd. Den första huvuduppgiften utfördes främst av astrografer förtrogna med stjärnmönster eller automater. Astronav-kartor användes för att kartlägga områden i rymden och kunde användas för ta ut kurser genom hyper-rymden. Uttagningen av en kurs hanterades i allmänhet exklusivt av astromech-droider eller astrogationsdatorer.

Kunskapen om var man befinner sig i rymden och kring himlakropparna är vital när det kommer till navigering genom hyper-rymden eftersom inkorrekt kalkylerade hopp kan innebära att ett skepp kan kollidera med en planet, stjärna eller annan himlakropp om inte hoppet istället innebär att skeppet förbrukar sitt bränsle och strandsätts ut i tomma rymden. Marginalerna mellan ett framgångrikt hopp och ett katastrofalt är ytterst små.

Det viktigaste genombrottet som gjorde att Vilanierna kunde regera stjärnorna under årtusenden, var, näst efter att ha uppfunnit hopp-motorn, att de hittade ett sätt att projicera tredimensionell reell rymd till tvådimensionell hyper-rymd, något som länge troddes vara praktiskt omöjligt. Dessa kartor och detta system används till denna dag av alla rymd-farande sofonter i den sk. Kända eller Kartlagda Rymden.

Det finns fyra huvudsakliga riktningar i den tvådimensionella kartlagda hyper-rymden. Det håll som ligger i galaxens rotationsriktning kallar man ”Spinnvis” och det motsatta hållet kallas ”Släpvis”. Åker man mot den galaktiska kärnan så åker man ”Kärnvis” och åt andra hållet, dvs. mot den galaktiska randen, så åker man ”Randvis”. Kärnvis är alltid uppåt på interstellära kartor och spinnvis till vänster.

Den största gemensamma ytenheten i den kartlagda rymden är en sk. ”region” (eller ”sektor”) om 32 x 40 pc. Den kända rymden (från det Tredje Imperiets perspektiv) är ungefär 16 x 8 sektorer (512 x 320 pc) stor. Varje sektor delas upp i fyra (2×2) sk. ”kvadranter” om vardera 16 x 20 pc. Kvadranterna i sin tur är uppdelade i fyra (2×2) sk. ”distrikt” (även ”provins”, ”kluster” eller ”subsektor”) om 8 x 10 pc. Således består en sektor av 16 subsektorer som numreras från ”A” till ”P”

Inom det Tredje Imperiet bildar fyra (2×2) sektorer en imperisk ”domän” om 64 x 80 pc och styrs av en ärkehertig som förlänats direkt av kejsaren Strephon Aella Alkhalikoi (1071-). Det Tredje Imperiet delades upp från början av kejsar Artemsus (54-183) i sex domäner: Sylea, Vland, Gateway, Ilelish, Antares och Sol. Domänen Deneb tillkom senare under Första Gränslandskrigets första år (589).

I astrografen ovan kan man skönja domänen Deneb bestående av regionerna Spinnvisa gränslandet, Deneb, Trojanska räckorna och den kärnvisa sidan av Reft sektor (medan den släpvisa sidan administreras av Vland av praktiska skäl). Domänen är lite mindre än hälften av en normal domän inom Imperiet och ungefär lika stor som Antares (men större än Gateway), eftersom ca en tredjedel av domänen är tom då Stora Klyftan passerar genom den och att ungefär en femtedel av ytan kontrolleras av andra än Imperiet. Domänen förlänades aldrig någon ärkehertig pga Imperiska Inbördeskriget (604-622), trots att det har funnits flera tänkbara kandidater genom åren. Idag är det många som tycker att hertig Norris från Regina-systemet står stark och har stort inflytande men han utmanas av flera konkurrenter. Bara tiden kan utvisa hur kejsar Strephon kommer att besluta.. Ω