I vilket en begravning och ett slott kan göra en trist vandring intressant…

Kistan bärs in

I det ögonblicket börjar så den lilla klockan i Javielle’s minimala och förfallna kyrka att slå. Portarna till kyrkan slås upp och ljudet av körsång innifrån kyrkan sprider sig över torget. Handeln på marknaden upphör medan allas uppmärksamhet vänds mot kyrkan. En procession av mörkklädda, kraftiga karlar skönjes mellan husen. De går i riktning mot kyrkan och mellan sig bär de en enkel träkista. De vandrar över torget och i släptåg finns ett antal kvinnor som snyftandes och gråtandes följer processionen in i kyrkan. Dörren till kyrkan slår igen och klockan klingar av.

En del på torget gör korstecknet och handeln återupptas. Efter en stund har följena provianterat hos de olika stånden på marknaden och gjort sig i ordning för att ge sig av. Torlen har kommit överens att Iacobus lämnar delar av sitt följe i Javielle tills de kommer tillbaka. Dels för att inte tynga ner expeditionen men också för att balansera truppen ifall Iacobus mfl visar sig vara fiender. Man kan aldrig vara nog försiktig med främlingar…

Sir Guifré

Så småningom lämnar följet Javielle och beger sig uppför bergssidan längs vägen västerut. När de har vandrat någon timme ungefär har de kommit upp på krönet på sidan på berget och kan se ut över den sydvästra delen av Val du Bosque. Man kan se Sir Guifré’s herrgård i vägens förlängning i dalen nedanför. Dessvärre ser det märkligt tyst ut där nere. Endast en ensam figur iförd en mörkt röd Saracener-kåpa är synlig i det ensamma tornet innanför palisadens port.

Efter ytterligare någon timme har man nedstigit till dalen och passerar herrgården. Robine passar på att uträtta ett ärende på Härbärget, en samling hus utanför herrgårdens palisader, som Sir Guifré upplåtit åt Katharerna för att hjälpa gamla och sjuka inom hans domäner.

Iacobus tar sig diskret en lite närmare titt på den ensamma figuren på palisaden ovanför. Han slås av den sorg och den ensamhet som denna åldrande krigares fårade ansikte ger uttryck för. I sin ungdom tog Sir Guifré korset och deltog i det misslyckade Andra Korståget. Medan han var borta dog hans båda föräldrar. Han återvände sårad och besviken och det tog många år innan han återhämtade sig från fasorna han upplevt och tog en hustru. Dessvärre blev deras lycka kortvarigt, för hon rycktes plötsligt bort i från honom, efter bara några år och återigen tycktes all livsvilja ha runnit ur honom.

Hans största glädje och ögonsten, deras enda barn, sonen Brien hade, trots förlusten av sin mor, artat sig väl och hade tagits in som page hos Baronen d’Uverre. Men tyvärr hann Brien Guifré aldrig dubbas till riddare. Stormryttaren brände honom svårt och lämnade honom att dö i skogen. Nu står den ensamme fadern där på palisaden, stirrandes ut från tornet, paralyserad av sorg och med tom blick. Kommer Sir Guifré någonsin att hämta sig?

Efter att Robine återvänder från sitt ärende på Härbärget samlas truppen igen för att skynda sig iväg. Det börjar bli sent på eftermiddagen och det är ännu en bit kvar till Alopoc. >>>